När ett hot eller brott mot freden tas upp av säkerhetsrådet, är det ordföranden eller en eller flera av medlemmarna i rådet, som tar initiativet till en resolution. Den process som leder fram till en resolution kallas konsultationer. En resolution kan stoppas om en permanent medlem lägger sitt veto.

Arbetet fram till en resolution

Det är idag vanligt att ett av de tre länderna - Frankrike, Storbritannien och USA (P3) skriver ett utkast, 'draft resolution'. De här ländernas FN-ambassadörer eller deras närmaste medarbetare möts varje dag och dryftar de ärenden som står på säkerhetsrådets dagordning. De enas om innehållet i gemensamma resolutionsförslag.

Därefter följer konsultationer, förslaget diskuteras, i P5-gruppen, gruppen med de 5 permanenta medlemmarna. Det är viktigt att alla i den gruppen står bakom förslaget. Förslaget förankras sedan hos de övriga rådsmedlemmarna. Det är viktigt att få ett så brett stöd som möjligt i den här gruppen, annars är det lönlöst att lägga fram ett resolutionsförslag.

Informella slutna möten

Rådsmedlemmarna kan behöva rådfråga sina större landgrupper i generalförsamlingen. De kallar då till informella slutna möten i FNs högkvarter. De avgörande konsultationerna, rådets förarbeten (arbetsdokument, förslag till beslut etc.), sker i slutna möten med hela rådet i ett särskilt rum intill säkerhetsrådets officiella rum.

Sådana konsultationer hålls varje dag och ibland även på nätterna, när svåra beslut ska fattas. När man enats eller nått en överenskommelse ajourneras mötet och man inleder ett formellt möte i rådet.

Öppna formella möten

När slutligen det formella mötet äger rum, är det numera ofta kort utan någon längre debatt och omröstningen blir en snabb process. Röstförklaringar kan avges av dem som så önskar.

Säkerhetsrådets resolutioner är, i motsats till generalförsamlingens, bindande för FNs medlemsstater. Om ett eller flera länder inte följer säkerhetsrådets beslut, kan rådet besluta om sanktioner.

Veton

Röstning i säkerhetsrådet regleras i FN-stadgans artikel 27. För att säkerhetsrådet ska kunna fatta beslut krävs att minst nio av de femton medlemmarna, bland dem de fem ständiga, röstar för förslaget. Om en eller flera ständiga medlemmar röstar mot ett resolutionsförslag faller detta. Det här kallas veto. En enda ständig medlem kan alltså genom sin vetorätt omöjliggöra ett beslut.

Säkerhetsrådets resolutioner

Säkerhetsrådets resolutioner har följande dokumentbeteckningar:

Resolutionstexterna publiceras i olika versioner.

• Den officiella versionen publiceras som en årlig sammanställning i Resolutions and Decisions of the Security Council, som ingår i Official Records of the Security Council.
• Säkerhetsrådets resolutioner i fulltext sedan 1946.
• En lista över alla resolutioner för det givna året finns i Yearbook of the United Nations.

Röstningsresultatet anges normalt inte i resolutionstexterna utan får sökas i andra källor:

• Den första inofficiella versionen finns i säkerhetsrådets pressreleaser.
• Sedan 1976 finns ett röstningsschema i Index to Proceedings of the Security Council
• Mer bakgrundsinformation om resolutionerna finns i de officiella mötesprotokollen.
• FN-biblioteket i New York, Dag Hammarskjöld Library, har sammanställt en handledning för sökningar av resolutioner: How to Find General Assembly and Security Council Resolutions and Voting Records.

Eftersom besluten redan tagits under de informella överläggningarna, blir den formella omröstningen en snabb och enkel procedur, där delegaterna röstar med handuppräckning.

Hitta veton

• Security council - veto list är en förteckning över veton i säkerhetsrådet för åren 1946 och framåt.
• En annan källa är säkerhetsrådets mötesprotokoll.
• I pressreleaserna från säkerhetsrådet får man snabb men inofficiell information om röstesiffror.

Litteratur

Det finns flera förlagsutgivna översikter över veton i säkerhetsrådet:

• The UN veto in world affairs, 1964-1990 : a complete record and case histories of the Security Council´s veto innehåller texten till resolutioner, som ej antagits på grund av veto samt rösteförklaring och indikationer på konsekvenser för det fortsatta agerandet. En bred ämnesindelning finns enligt följande principer: 1) veton grupperade efter medlemsstat 2) veton i politiska frågor 3) veton i organisatoriska frågor och frågor rörande FN-operationer.
• The Veto : a historical necessity, 1946-2001 : a comprehensive record of the use of veto in the UN Security Council. En bilaga med Säkerhetsrådets resolutioner 1-1350, medlemskap i Säkerhetsrådet 1946- 2001. Fulltext av utkast till resolutioner som blockerats av veto med rösteförklaring och indikering av ytterligare agerande. Ämnesuppdelning enligt följande: 1) veton efter medlemsländer, 2) veton i politiska frågor, 3) veton i organisatoriska ärenden och 4) freds- och säkerhetsfrågor.