Säkerhetsrådet - Security Council - är FNs mäktigaste organ. Rådets uppgift är att upprätthålla fred och säkerhet i världen. Rådet kan också ge rekommendationer till generalförsamlingen angående valet av ny generalsekreterare samt upptagandet av nya medlemsstater till FN.

• Mötesprotokoll
• Resolutioner och veto
• Årsrapport
• Generalsekreterarens rapporter
• Uttalanden av säkerhetsrådet
• Brev
• Fredbevarande operationer
• Operatörsgruppernas rapporter
• Sanktionskommittéer
• Kommittén mot terrorism
• Fredsbyggande kommissionen
• Internationella tribunaler

Säkerhetsrådets befogenheter

Rådets befogenheter, såsom de beskrivs i FN-stadgan, är stora. Under hela FN:s historia har det dock visat sig att den politiska verkligheten gjort det omöjligt för säkerhetsrådet att till fullo utnyttja de befogenheter som stadgan anvisar.

Varje internationell tvist behöver emellertid inte behandlas av säkerhetsrådet. Det är säkerhetsrådet själv som beslutar om ett ärende ska sättas upp på dagordningen.

En internationell konflikt kan också påtalas av

• varje medlem av FN, oberoende om staten är part i konflikten eller inte.
• en stat som inte är medlem av FN och som accepterar FN-stadgans förpliktelser till fredlig lösning av tvisten.
• generalförsamlingen.
• FNs generalsekreterare.

Vid hot mot freden

När ett klagomål om hot mot freden läggs fram brukar rådets första åtgärd vara att rekommendera parterna att nå en uppgörelse med fredliga medel. I vissa fall tar rådet själv hand om undersökning och medling. Det kan utse speciella representanter eller be generalsekreteraren att göra detta. Rådet kan också utnyttja generalsekreterarens egen möjlighet att medla.

Vid tvist som leder till strid

När en tvist leder till strid är rådets viktigaste uppgift att uppnå en fredlig lösning så fort som möjligt.

Rådet kan besluta om

• tvångsåtgärder
• ekonomiska sanktioner
• gemensamt militärt ingripande.

Rådet sänder också ut fredsbevarande styrkor för att medverka till att spänningen i oroliga områden minskar. Detta görs bland annat genom att hålla fientliga styrkor åtskilda och skapa lugna förhållanden.

Medlemmar i säkerhetsrådet

Rådet har 15 medlemsländer. Av dessa är fem ständiga och tio väljs för en tvåårsperiod av generalförsamlingen. Fem ersätts varje år. Fördelningen av invalda medlemmar sker så att varje medlemsstat ska ha en regional representant i rådet.

Ordförandeskapet i FNs säkerhetsråd roterar månadsvis efter den engelska beteckningen för rådets medlemsstater.

Ständiga medlemmar

1. Frankrike
2. Kina
3. Ryssland
4. Storbritannien
5. USA.

Dagens program

Varje dag publiceras information på säkerhetsrådets webbplats, Programme of work, om de närmast förestående mötena och agendan för dagen.

Mer om säkerhetsrådet

Säkerhetsrådets dokument har följande koder:

Från 1946 till 1993 uteslöts årtalet och dokumenten har endast beteckningen S/ och ett ordningsnummer, som löper genom åren.

• Säkerhetsrådets webbplats innehåller information om rådets uppbyggnad, arbete och dokument.
  • Handbok över arbetsmetoder.
  • Provisional Rules of Procedure of the Security Council ger bakgrundsinformation om säkerhetsrådets arbetsformer.
• Repertoire of the Practice of the Security Council är en analys av säkerhetsrådets arbete och dess applicering av FN-stadgan. Den sammanställs av generalsekreteraren på uppdrag av generalförsamlingen.
• Journal of the UN. Information om aktuella möten med referenser till relevanta dokument, även sådana som ännu inte publicerats officiellt. Här finns också en kort sammanfattning av de närmast föregående mötena med dokumentangivelser.
• Meeting coverage and press release. De senaste nyheterna om aktiviteterna i säkerhetsrådet publiceras dagligen.
• Om säkerhetsrådet på svenska från Svenska FN-förbundet.
• Boken FN - globalt uppdrag. Kapitlet: "FNs uppbyggnad" beskriver säkerhetsrådets struktur och arbetsformer. Den är utgiven av Svenska FN-förbundet.
• Security Council. Dag Hammarskjöld Librarys (New York) forskningsguide.