DagDok din guide till FN och FN-dokument och rapporter

DagDok

Din guide till FN och FN-dokumenten

Fredsbevarande

Fredsbevarande nämndes aldrig i FN-stadgan som ett av FNs verktyg. Ändå tog det bara tre år innan man insåg behovet av för denna helt nya teknik: att använda trupper under FN-kommando för att hindra stridande länder eller samhällen från strider, medan man gör fredsbevarande ansträngningar. Denna teknik med att upprätthålla fred implementerades tretton gånger under FNs fyrtioförsta år. Sedan dess har många missioner upprättats och utvidgat det fredsbevarande konceptet till att innesluta både fredsskapande och fredsbyggande.

Fredsbevarande i FN-stadgan

Fredsbevarande uppkom och utvecklades i stor utsträckning på ad hoc-basis. Varje operation har skräddarsytts för att möta en specifik konflikts behov. Som ett koncept ligger fredsbevarande någonstans mellan kapitel VI och VII i FN-stadgan:

  • Kapitel VI skildrar i stora drag de medel som länder kan använda för att avgöra tvister: förhandlingar, utredning, medling, förlikning, skiljedomsförfarande, biläggande, regionala institutioner eller arrangemang eller andra fredliga medel.
  • Kapitel VII föreskriver verkställande handling från FNs medlemsstater, däribland användandet av väpnade styrkor eller andra kollektiva åtgärder för att ta itu med "hot mot freden".

Huvudorganens roll i fredsarbetet

Fredsbevarande operationer inrättas av säkerhetsrådet, som har det primära ansvaret enligt stadgan för internationell fred och säkerhet och ger det politiska mandatet för operationerna. Generalförsamlingen tillhandahåller budgeten och den operativa kontrollen tillhör generalsekreteraren och hans sekretariat.

Mer om FN och fredsbevarande

Mer om FN och fred och säkerhet

FN-dokument och -publikationer i kataloger och databaser

Kontakt

Besök oss

Dag Hammarskjöld och Juridiska biblioteket
Uppsala universitetsbibliotek
Slottsgränd 3, Uppsala

Öppettider och adress