Internationella teleunionen - International Telecommunication Union, ITU - bildades 1865 och är den äldsta organisationen i FNs system av fackorgan. ITU har sitt säte i Genève.

Verksamhet

ITU är en mellanstatlig union för global samordning av telenät och teletjänster.

Enskilda länder kan vara medlemmar i ITU inom ramen för FN. Dessa kallas då medlemsländer. Sektormedlemmar är offentliga eller privata företag och organisationer med ett intresse i telekommunikationer.

ITUs arbete är organiserat i tre sektorer:

1. radiosektorn (ITU-R)
2. standardiseringssektorn (ITU-T)
3. utvecklingssektorn (ITU-D).

Intressenter inom den privata sektorn kan delta i arbetet inom en eller flera sektorer.

Struktur

Fullmäktigekonferensen är ITUs högsta organ där alla medlemmar är representerade. Det sammankallas vart fjärde år och fastställer då ITUs grundläggande inriktning samt väljer medlemmar till övriga ITU-organ. Mellan fullmäktigekonferensens sammanträden kan världs- eller regionala konferenser sammankallas.

Det administrativa rådet möts årligen och behandlar specifika frågor i intervallet mellan fulllmäktigekonferenserna. Rådet verkställer konferensens beslut och samordnar arbetet vid ITUs högkvarter.

Sekretariatet, ITUs administrativa centrum, leds av en generalsekreterare.

Mer om ITU

• Constitution and Convention of the International Telecommunication Union (ITU) är fackorganets grunddokument och ett internationellt avtal som signerats och ratificerats av de flesta av världens länder.
• ITUs webbplats med information om organisationen, verksamhetsområden, rapporter och nyheter.​
  • ITU Recommendations. Internationell standard för telekommunikationer.
  • ITU Operational Bulletin. Nyheter för administratörer och servicepersonal.
  • ITU Statistics
  • ITU Publications