Internationella brottmålsdomstolen

Internationella brottmålsdomstolen - International Criminal Court, ICC, finns sedan 2003 i Haag. Romstadgan - Rome Statute of the International Criminal Court (A/CONF.183/9) - ligger till grund för ICC.

Planering av en internationell brottsdomstol

Redan tidigt i FN:s historia väcktes frågan om en internationell brottmålsdomstol. Man såg behovet av ett internationellt samarbete för att kunna döma personer som varit inblandade i allvarliga folkrättsbrott såsom:

  • krigsförbrytelser
  • brott mot mänskligheten
  • folkmord.

År 1994 kunde folkrättskommissionen lägga fram ett utkast för en domstol. Fyra år senare, vid en diplomatkonferens i Rom 1998, antogs sedan en konvention om upprättande av en internationell brottmålsdomstol. Det är den så kallade Romstadgan - Rome Statute of the International Criminal Court.

Upprättande av domstolen

Den 1 juli 2002 trädde Romstadgan i kraft och ett år senare fanns domstolen på plats i Haag. Det här är den kanske största händelsen inom folkrätten sedan FN-stadgans tillkomst.

Domstolens struktur

Internationella brottmålsdomstolen är en självständig institution som samarbetar med Förenta Nationerna. Domstolen består av arton internationella domare som väljs för en period av nio år. Domarna respresenterar de huvudsakliga rättssystemen och regionerna i världen, samtidigt som domstolen eftersträvar en jämn könsfördelning.

Domstolens arbete

Den internationella brottmålsdomstolen kan ta sig an brott på tre olika sätt:

  1. en medlemsstat kan hänskjuta en situation till domstolen där ett eller flera brott förefaller ha begåtts.
  2. FN:s säkerhetsråd kan hänskjuta misstänkta brott till domstolen.
  3. domstolen kan inleda rättegångar på eget initiativ.

Internationella brottmålsdomstolen är baserad i Haag men dess arbete kan utföras var som helst.

Mer om Internationella brottmålsdomstolen

FN-dokument och publikationer i kataloger och databaser

  • United Nations Digital Library katalog över FN-dokument och open access-publikationer, röstningsresultat och tal. Ersätter den tidigare online-katalogen UNBISnet.
  • UN iLibrary FN-publikationer online från olika ämnesområden.
  • ODS FN-dokument i fulltext publicerade från 1993- och framåt, samt äldre skannade dokument mellan 1946 och 1993. Alla FN:s officiella språk.
  • Daily list of documents (ODS). Dokument publicerade för dagen, med länkar till fulltext, finns i FN:s fulltextdatabas ODS.
  • UNBIS Thesaurus Ämnesordlista som används för att beskriva FN-dokument.
  • Index to proceedings en årlig bibliografisk guide till FN:s huvudorgans dokumentationen som består av två delar:
    • Första delen innehåller en lista över alla möten samt ett ämnesregister. Där finns även en lista på samtliga dokument som utgått från huvudorganet under den aktuella sessionen.
    • Andra delen är ett register över samtliga tal, där man kan söka på land, talare och ämne.
  • United Nations Documents Index (United Nations Digital Library). Ämnessökningar kan göras i 'Subject Index'  och ger referenser till alla dokument. Äldre årgångar finns i Dag Hammarskjöld och Juridiska bibliotekets FN-samling.
Senast uppdaterad: 2023-03-20