Säkerhetsrådet arbetar ej i sessioner utan är organiserat så att det kan fungera oavbrutet. Dess representanter ska ständigt finnas på plats i New York för att med kort varsel kunna sammanträda för att behandla ett fredsbrott eller hot mot freden.
Den process som leder fram till en resolution kallas konsultationer.
När ett hot eller brott mot freden tas upp av säkerhetsrådet, är det ordföranden
eller en eller flera av medlemmarna i rådet, som tar initiativet till en resolution.
Det är idag vanligt att ett av de tre västländerna - Frankrike, Storbritannien och USA (P3) skriver ett utkast. Dessa länders FN-ambassadörer eller deras närmaste medarbetare möts varje dag och dryftar de ärenden som står på säkerhetsrådets dagordning. De enas om innehållet i gemensamma resolutionsförslag.
Därefter diskuteras förslaget i hela P5-gruppen, d v s gruppen för de 5 permanenta medlemmarna. Det är viktigt att alla i den gruppen står bakom förslaget. Förslaget förankras sedan hos de övriga rådsmedlemmarna, som är indelade i två grupper: alliansfria stater och icke alliansfria stater. Det är viktigt att få ett så brett stöd som möjligt i den här gruppen., annars är det lönlöst att lägga fram ett resolutionsförslag.
Rådsmedlemmarna kan behöva rådfråga sina större landgrupper i generalförsamlingen. Dessa kallas då till informella slutna möten i FN-byggnaden. De avgörande konsultationerna sker i slutna möten med hela rådet i ett särskilt rum intill säkerhetsrådets officiella rum. Sådana konsultationer äger rum varje dag och ibland även på nätterna, när svåra beslut ska fattas.
När slutligen det formella mötet äger rum, är det därför ganska kort utan längre debatter och omröstningen blir en snabb process. Röstförklaringar kan avges av dem som så önskar.
Stater, som inbjudits att delta i rådets formella möte, därför att de på något sätt har anknytning till ärendet, håller sina anföranden före beslutet. Dessa deltar dock ej i omröstningen.
Denna formella avslutning på ett ärende är den enda delen av säkerhetsrådets arbete, som är offentlig.
Dokument från säkerhetsrådets möten har följande koder:
S/ Säkerhetsrådet |
-/PV. Procès verbaux - ordagranna protokoll |
-/ordningsnummer |
Ex. S/PV.5021 Säkerhetsrådet, ordagrant protokoll, möte nr 5021 |
OBS! Protokollen har ej årtal, ordningsnumret löper igenom alla år med början 1946- .
Samtliga mötesprotokoll från säkerhetsrådet finns tryckt form i Dag Hammarskjöldbibliotekets FN-samling och arkiv.
Mötesprotokoll i elektronisk form finns f o m 1996- på FN:s officiella hemsida, sektionen Documents, Security Council, Meetings conducted/Actions held by the Security Council... med länkar till resolutioner, pressreleaser och uttalanden av säkerhetsrådets ordförande.
Mötesprotokoll på samtliga FN-språk f o m 1975- finns publicerade elektroniskt i FN:s fulltextdatabas ODS.
Referenser till mötesprotokollen kan sökas i FN-bibliotekens katalog UNBISnet från mitten av 70-talet. För de senast åren finns länkar till fulltext.
Tryckta index
Index to Proceedings of the Security Council är en förteckning över alla mötesprotokoll sedan 1965- . Här finns ett ämnesregister och register över alla tal, som hållits, samt en fullständig dokumentlista och uppställning av alla resolutioner med röstningsschema. Den finns i Dag Hammarskjöldbibliotekets FN-samling.